Nationalekonomiska institutionen i media
Här samlas ett axplock av artiklar och debattinlägg från forskare knutna till nationalekonomiska institutionen. För att läsa inläggen i sin helhet, gå vidare på länken under varje inlägg.
Fredrik NG Andersson: Börjar brådska att få inflationen under kontroll
1. Inflationen växlade upp igen i februari. Vad är mest oroande i nya SCB-siffrorna?
Inflationssiffrorna bekräftade att inflationen inte enbart beror på stigande energipriser så som det ofta har framstått i den allmänna debatten. Priserna stiger på bredfront och beror till stor del på den mycket expansiva penningpolitik som centralbankerna bedrev under pandemin. Räntorna kommer behöva stiga ytterligare och förbli höga under en relativt lång tid. Som vi har sett i Storbritannien och USA är högre räntor inte utan finansiella risker. Centralbankerna har dock inget alternativ utan måste bekämpa inflationen. Lärdomen från historien är att det blir värre om inflationen biter sig fast.
2. Finns det några ljusglimtar i inflationsstatistiken?
Inte många.
3. Hur länge klarar ekonomin av så här hög inflation utan att skadas på längre sikt?
Inflationen måste börja sjunka tillbaka under andra halvan av 2023. Annars kommer det bli stökigt på arbetsmarknaden nästa år. Riksbanken har alltså inte lång tid på sig för att få inflationen under kontroll.
4. Hur tror du att dagens siffra tas emot av Riksbanken, som räknat med betydligt lägre utfall? Hur kommer de att agera nu?
Dagens inflationssiffror är inte de minsta förvånande. Riksbanken, likt andra centralbanker, ökade penningmängden med 30 procent under pandemin. Att det skulle bli hög inflation förr eller senare var väntat. Med fortsatt hög inflation blir det fler räntehöjningar. Här är det viktigt att komma ihåg att Riksbankens ränta på 3 procent är en fortsatt låg ränta. En ”normal” styrränta i en låginflationsmiljö ligger på runt 4 procent.
Lars Jonung: Trumps avregleringar banade väg för bankkollapsen
Kollapsen av de amerikanska nischbankerna Silicon valley bank och Signature bank pekar på ett bristande system och det finns paralleller att dra med tidigare finansiella kriser. Det menar Lars Jonung, nationalekonom och professor emeritus vid Lunds universitet.
”Det amerikanska finansiella systemet är i grunden instabilt”, säger han till P1 Morgon.
Lars Jonung: Lång och stökig kamp för pristak
Spikbrist, blöjbrist och smörberg. Alla effekter av historiska prisregleringar.Nu ropas det på pristak på mat för att hjälpa hushållen.Men forskningen stretar emot.
Lars Jonung: Så kan matpriserna sänkas
Att slopa momsen eller införa pristak kan vara sätt att få ner matpriserna, men det finns risker. Den analysen gör ekonomer som DN pratat med.
Andreas Bergh: Stor förändring i synen på återvandring
Forskning visar att ekonomiska incitament sällan leder till att individer återvandrar.
Fredrik NG Andersson: Därför har den svenska kronan fallit
Den svaga svenska kronkursen har gjort Skåne till ett shoppingparadis för danskar, men drabbar också Sveriges ekonomi.
Två nationalekonomer ger sin syn på varför kronan försvagats – och hur den kan stärkas.
Lars Jonung: Kriget har ruckat på världsekonomins grunder – och ökat alla priser
Rysslands invasion i Ukraina har skapat brist på spannmål, naturgas och många andra råvaror. Det har ruckat på världsekonomins grunder – och satt fart på inflationen.
– Alla krig medför stigande prisnivå, säger Lundaprofessorn Lars Jonung.
Fredrik NG Andersson: Därför blir det fortsatt höjda räntor – trots sjunkande inflationstakt
Inflationstakten sjunker nu för första gången sedan i somras, enligt två av de mått som används. Men enligt nationalekonomen Fredrik NG Andersson kommer räntorna ändå fortsätta att stiga.
Andreas Bergh: Det bör inte vara dyrare att resa kollektivt i Skåne än i andra storstadsregioner.
Vill de politiker som styr Region Skåne verka för en mer integrerad arbetsmarknad som främjar tillväxt och produktivitet? I så fall bör de ompröva Skånetrafikens höjda biljettpriser, skriver Anders Olshov, chef för tankesmedjan Intelligence Watch, och Andreas Bergh, välfärdsforskare och docent i nationalekonomi.
Fredrik NG Andersson: Var det rätt eller fel att höja räntan just nu?
Riksbanken har höjt räntan igen. Var det rätt beslut? Och hur ska Riksbankens agerande de senaste åren bedömas? Finns det en risk att felbedömning och alltför radikalt agerande får drastiska konsekvenser för svenska företag och svensk ekonomi?
Adrian Mehic: ”Snygghetsstudie” friad – doktorand JO-anmäler universitetet
”Snygghetsstudien” vid Lunds universitet väckte ramaskri och anmäldes av universitetsledningen. Nu har den friats – vilket inte förvånar doktoranden Adrian Mehic, som har JO-anmält universitetet.
– Jag har haft på känn att jag skulle bli friad för jag har ju vetat vilka regler som gäller, säger han.
Fredrik NG Andersson: Risk för konflikt när lönerna halkar efter vinsterna
Under flera års tid har löneandelen inom näringslivet sjunkit samtidigt som vinstandelen har ökat. Det är något som kan ställa till problem, menar nationalekonomen Fredrik NG Andersson
Fredrik NG Andersson: Vem ska betala för inflationen?
Under årets avtalsrörelse står mer på spel än vanligt. Inte bara ska lönerna för över två miljoner människor bestämmas, man ska också komma fram till vem som egentligen ska ta ansvar för den svenska ekonomin. Hela situationen får nationalekonomen Fredrik NG Andersson att fråga sig: har den svenska modellen gjort sitt?
Erik Wengström: "Livets fattigaste helg"
Sista helgen innan löning i januari är känd som årets fattigaste helg eftersom många har det skralt i kassan efter julhelgen. I år kombineras detta med inflationen, vilket gör helgen till den fattigaste på många år.
"Man måste gå tillbaka 30 år för att hitta liknande fall i reallöner. Vi är fortfarande på 2015 års nivå i köpkraft, men vi påverkas ju av att vi har upplevt den branta försämringen i reallöner." säger Erik Wengström.
Andreas Bergh: Så hanterar du ekonomisk oro och ovisshet i osäkra tider
Januari med en vecka kvar till löning, då inträffar vad som brukar beskrivas som årets fattigaste vecka. Samtidigt står Sverige inför en lågkonjunktur och inflationen är rekordhög, vilket gör att det är stora grupper som har det betydligt tuffare än vanligt.
Hör Andreas Bergh och Frida Hylander om ekonomiska förväntningar och att hantera kriser.
Fredrik NG Andersson: Danska kronan kommer fortsätta vara starkare än den svenska
En dansk krona kostar 1:50 svenska – och det kommer fortsatt göra ont i plånboken att åka till Danmark. Den svenska kronan kommer nämligen inte gå om den danska inom en överskådlig framtid. Det spår nationalekonomen Fredrik NG Andersson på Lunds universitet – hör honom berätta mer i inslaget.
Andreas Bergh: Reinfeldt gjorde ett ödesdigert misstag – och Kristersson upprepar det
När Fredrik Reinfeldt uppmanade svenskar att öppna sina hjärtan övergav han de liberala argumenten för invandring. Och i somras fullföljde Ulf Kristersson projektet
Andreas Bergh:Går det att lura bort en lågkonjunktur?
Vi står inför ett år då inkomsterna förväntas stagnera samtidigt som inflationen tar fart. Vad kan vi vänta oss av lågkonjunkturen, och kan vi lita på att den går att styra bort?
Åsa Hansson: Fler än 500 000 svenskar klarar inte basala utgifter
Den absoluta fattigdomen i Sverige har minskat sedan 1990-talet. Men samtidigt ökar avståndet till de som tjänar bättre. Fortfarande är det över en halv miljon som inte klarar basala utgifter – och är utsatta när priserna rakar i höjden.
