Publicerad: 2023-05-03

Flera banker redovisar storvinster vid årets första kvartalsrapport, vilket fått regeringsrepresentanter att göra kritiska uttalanden. Bland dem som uttryckt sitt ogillande finns den tidigare finansministern Tobias Billström. Vi vänder oss till en nationalekonom för att höra om hans syn på bankerna.

Hur ser du på regeringens kritik mot bankernas storvinster?
– Det är ren populism. Regeringen har lika liten makt över bankernas vinster som över matpriserna. Denna typ av utspel går ut på att skapa en bild av att regeringen gör något, säger Fredrik NG Andersson, docent i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan i Lund.

Faktum är att bankernas vinstmarginaler på nya lån har minskat i takt med räntehöjningarna, förklarar han vidare. Det de tjänar på är att räntan på de pengar kunderna har på sina bankkonton inte ökat lika mycket som bolåneräntorna. Därutöver får bankerna en massa gratispengar av Riksbanken för tillfället som ett resultat av penningpolitiken Riksbanken bedrev 2015–2021. 

Varför kan storbankerna hålla igen på sparräntan?
– Därför att konsumenterna inte flyttar sina pengar till banker med högre räntor. Det finns många banker som erbjuder högre räntor, men av någon anledning så flyttar inte konsumenterna sina pengar. Vill man få högre ränta är det inte svårt. Öppna ett nytt bankkonto i en ny bank och flytta pengarna. Det går på några timmar. Allt som krävs är ett BankID, säger fredrik NG Andersson.  

Många banker erbjuder sparräntor på mellan 3-3,5 procent utan restriktioner på insättningar eller uttag. Det kan jämföras med storbankerna som ligger under 2 procent. 

Fredrik N G Andersson menar bestämt att det är konsumenten och inte regeringen som har ett ansvar här. Varje hushåll är ansvarigt för den egna ekonomi. Det är inte regeringen utan kunden som skall agera när räntorna på bankkontona blir för låga. 

Banker har tidigare fått hjälp med våra skattepengar vid kristider, vore det inte snyggt om de höll igen nu, när så många har det knapert?
– Ja och nej. Trenden med att bankerna får stora ekonomiska bidrag är relativt nytt. Det var under den globala finanskrisen 2008/09 som det på allvar började. Under 1990-taleskrisen i Sverige gick visserligen staten in men aktieägarna till de krisdrabbade bankerna fick betala ett högt pris. Tyvärr visade de politiska ledarna i USA och Europa under krisen 2008/09 svagt ledarskap vilket skapat en bild av att bankerna alltid får stöd vid en kris säger Fredrik NG Andersson.

Hans råd till privatpersoner är rakt och tydligt. Ska man låna gäller det att ha marginaler för stigande räntor och andra kostnader. Även om man inte står i begrepp att köpa, utan kanske redan har en bostadsrätt, så ska man vara beredd på att deras avgifter kommer stiga och vi bör dessutom räkna med att matpriserna kommer fortsätta stiga de kommande åren.

Räntorna påverkar många och när de stiger har det en effekt på alla som lånat pengar till sina hus och bostadsrätter, men Fredrik NG Andersson menar att det som bör vara högst prioriterat är att sänka inflationen. Räntan påverkar i främst hushåll som har lån, inflationen påverkar alla varje gång vi köper något, stort som litet.