Samverkan
Slå vad: Självfinansierade åtagandekontrakt får folk till gymmet
De flesta vet att det är viktigt att motionera, men många kämpar med att nå sina träningsmål. Detta kan bero på ett “gap” mellan vad man har för avsikt att göra och vad man faktiskt gör. Motivationskontrakt kan hjälpa människor, särskilt de med låg självdisciplin, att överbrygga detta gap. Dessa kontrakt innebär att man gör ett löfte med sig själv att uppnå ett mål och att man inför straff om man inte når målet. Motivationskontrakt har använts i flera sammanhang, men vi vet fortfarande lite om betydelsen av straffets storlek och typ. Till exempel, har en mild straff, som att känna besvikelse när man inte når sitt mål, samma effekt som ett hårt straff som att förlora pengar? Resultaten från ett experiment i en ny doktorsavhandling vid Lunds universitet tyder på att, medan motivationskontrakt med båda milda och hårda straff kan öka besöken på gymmet, är hårda straff viktiga. Dessa är kopplade till en högre sannolikhet att lyckas med kontraktet.
Av Devon Spika
Nedläggningar av vårdcentraler leder till minskade läkarbesök
Kontinuitet inom hälso- och sjukvården kan förbättra patienters hälsoutfall genom att säkerställa att patientens sammanhängande vårduppföljning och information inte går förlorad mellan olika vårdgivare. Ändå vet vi inte mycket om vad som händer när den vårdcentral de brukar gå till stänger. Resultaten i en ny doktorsavhandling från Lunds universitet visar att nedläggningar av vårdcentraler leder till att deras tidigare patienter gör färre läkarbesök i primärvården under minst två år därefter. Resultaten i studien visar också att dessa individer går till närliggande vårdcentraler efter stängningarna, vilket leder till en tillfälligt minskad tillgång till läkare för patienter som brukar gå till dessa vårdcentraler.
Av Linn Mattisson
Den kort- och långsiktiga effekten av en kärnkraftskatastrof på valresultaten
Miljöpartiet (MP) valdes in i riksdagen för första gången år 1988, två år efter olyckan i Tjernobyl. En ny doktorsavhandling från Lunds universitet visar att MP:s stöd i riksdagsvalet 1988 ökade särskilt mycket i kommuner som drabbades av radioaktivt nedfall efter olyckan. Den positiva effekten på MP:s väljarstöd kvarstod till och med valet 1994. Enkätdata indikerar att väljare i nedfallsdrabbade kommuner blev mer negativt inställda till kärnkraft jämfört med opinionen i folkomröstningen 1980. Detta berodde huvudsakligen på en oro för försämrad närmiljö och problem för framtida generationer snarare än på en oro för framtida olyckor. Av Adrian Mehic
Centralbankers kommunikation påverkar korrelationen mellan tillgångspriser
Användningen av kommunikation som ett penningpolitiskt instrument har ökat sedan den globala finanskrisen 2008. Kommunikation är en effektiv metod för att förmedla information till ett stort antal människor och kan påverka förväntningarna på finansiella marknader. Följaktligen förväntas det påverka olika tillgångspriser. Resultaten i en ny doktorsavhandling från Lunds universitet tyder på att centralbankers kommunikation med en negativ ton leder till en mer negativ korrelation mellan aktier och obligationer i USA och i euroområdet. Dock har tonen blandade effekter på korrelationen mellan aktiepriser och valutakurser. Negativa signaler från Federal Reserve leder till att amerikanska aktiepriser och den amerikanska dollarn rör sig i motsatta riktningar, medan negativa signaler från Europeiska centralbanken får aktiepriser i euroområdet och euron att röra sig i samma riktning. Av Duc Hong Hoang
Elever som utsätts för mer informativa betyg är mindre benägna att ta examen från gymnasiet
Inom skolan är det vanligt att elever får återkoppling i form av betyg. Trots den utbredda användningen av betygsåterkoppling i dagens skolor, har vi liten kunskap om hur återkopplingen påverkar prestationen. Resultaten av en ny doktorsavhandling från Lunds universitet visar att exponering för en mer granulär betygsskala har negativa konsekvenser för eleverna. Eleverna som utsätts för en mer detaljerad betygsskala är mindre benägna att ta examen från gymnasiet, från ett akademiskt gymnasiespår och från STEM gymnasiet. Dessa resultat verkar drivas av en negativ chock för elevernas självförtroende och ökad stress.
Skolfrånvaro minskar utbildningsnivån och arbetsmarknadsresultat senare i livet
Skolfrånvaro är ett problem i många länder och har seglat upp som en central politisk fråga runt om i världen. Skolfrånvaro kan vara avgörande för en elevs totala tid i skolan, men trots detta har vi en mycket begränsad kunskap om hur skolfrånvaro påverkar socioekonomiska utfall senare i livet. En ny forskningsstudie visar att frånvaro från skolan kan ha långvariga konsekvenser (Cattan et al., 2022). Skolfrånvaro minskar inte bara en elevs akademiska prestationer under skolåren, utan påverkar även utbildningsnivån och arbetsmarknadsresultat senare i livet negativt. En viktig mekanism i detta samband verkar vara att den minskade undervisningstiden som följer av frånvaro påverkar elevernas tidiga färdigheter, vilket leder till en sämre utveckling över tid.
Påverkas studenters prestationer av vilka de umgås med?
En ny studie visar att svaga studenter som umgåtts med relativt högpresterande studenter tidigt under sin utbildning får lägre betyg och är mer benägna att hoppa av utbildningen. Resultaten visar att den sociala omgivningen har betydelse för övergången till högre utbildning.
Är kvinnor mindre produktiva än män på grund av lägre benägenhet att ta risker?
I biståndsarbete är det viktigt att förstå de bakomliggande faktorer som har betydelse för hur framgångsrika olika projekt blir. Individers risktagande kan vara en viktig förutsättning för nya upptäckter och mer effektiva arbetssätt, och kan därmed bidra positivt till ett lands ekonomi. Tidigare forskning har argumenterat för att könsskillnader i produktivitet, t.ex. lönegapet mellan kvinnor och män, beror på skillnader i benägenheten att ta risk. En ny studie visar dock att kvinnor är mindre produktiva än män även när de tar mer risk. Studien är baserad på en nationell undersökning av 10 800 hushåll från det västafrikanska landet Burkina Faso.
Tidigare nyheter
Working Papers
Working Paper serien vid Nationalekonomiska institutionen publiseras på:
S-WoPEc sidan. S-WoPEc (Scandinavian Working Papers in Economics) fungerar som ett centralt arkiv för working papers inom ekonomi i Norden.